Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta åt alla hinder vi stöter på i huset. De enklaste saker blir projekt av löjligt stora kalibrar. Det senaste är något så enkelt som att få in en diskmaskin i köket. Det känns som om det har urartat innan det ens har börjat.
Det började med att Ss mamma ville bidra med lite tidsbesparande vardagslyx och därför bestämde sig för att årets gemensamma födelsedagspresent, skulle vara en diskmaskin. Väldigt snällt och bra tänkt!
Hon ringer och meddelar att även om det är tid kvar tills att dessa bemärkelsedagar äger rum så har hon nu hittat en bra maskin och hon vill bara kolla av om vi har några invändningar mot just den modellen. Hon nämner i förbigående att maskinen är standardmått och S upprepar måttet och reflekterar inte djupare över det. Turligt nog, är där en som hör och tänker till - J!
När samtalet avslutats, påpekar J samlat att vi nog inte har några skåp i köket som är standardmått. För S som noterat att tidigare ägare tog ut ett pantbrev på 60.000:- för att renovera köket och aldrig blivit klok på vad pengarna använts till, börjar tanken om att vi nog återigen stött på patrull, formas.
Tumstock fram och efter det konstateras det att samtliga skåp har mycket udda mått. Tidigare ägare sade att de hade låtit installera ett Kvikkök. S gjorde en snabbkoll av deras sortiment men hittade inte den typen av mått någonstans. Something is rotten in the state of the Seaside Shack - again!!!
S fick tag i sin mamma och berättade om det inträffade. Snäll mamma ber att få måtten på de skåp som kan bytas för att ge sig ut på ny maskinjakt och nog hittar hon en alltid. Det är bara det att smala maskiner tillverkas det färre av, de är därför dyrare, mycket dyrare! S mamma är ingen miljonär och nu börjar det kännas jobbigt.
S hämtar maskinen och den bärs in. Här kommer nästa suck, vid första anblick ser maskinen ut att vara högre än köksbänken - men vad i hela Hades!!! S tar till slut till sig modet att putta ner maskinen från köksmattan och ställa den längs med bänken - den är inte för hög!
Nästa hinder är att skåpsmodulerna sitter inte monterade som de brukar. Det brukar vara väldigt lätt att skruva ut några skruvar och sedan lyfta ut modulen. S känner en viss uppgivenhet när hon ser alla skruvar. När hon sedan upptäcker att man har spikat modulerna i framkant med golvsockeln med så otroligt många spik att man skulle kunna misstänka storkonto på spikfabriken, kommer det svordomar som hade fått sjömän att rodna.
J som har för vana att tänka lite längre, börjar fundera kring installation av maskinen. Ganska snabbt konstateras det att av 60.000:-, lades inte en krona på blandaren vid köksvasken. Den är Hedenhös och dessutom så är det skador i den som fanns redan när vi flyttade in. Nåja att dagens blandare kommer anpassade för diskmaskin, är ju mer regel än undantag så hur svårt kan det vara att hitta en ny blandare till ett vettigt pris?
Naturligtvis skitsvårt! Dagens blandare är bänkmonterade och rören går rakt upp under vasken. Våran blandare sitter på väggen och av rören syns ingenting...
Efter en del forskande hittar J en blandare som är anpassad för diskmaskin, väggmonterad, överkomligt pris och riktigt snygg.
Nästa steg blir att ringa ut vår kompis VVSaren och be honom reda ut om det vi har tänkt, ens kommer att fungera. Nuvarande diskmaskinsinstallation står i skarp kontrast till tidigare erfarenheter. Där har skåp lyfts ut, maskin sats in, montör kopplat på - totaltid, max en timme om det har strulat!
Fortsättning följer...
Visar inlägg med etikett VVS. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett VVS. Visa alla inlägg
lördag 16 mars 2013
Diskmaskinsäventyr del 1&2
lördag 16 februari 2013
De är ju så kunniga och duktiga...
Alla som är nybörjare i husägarsvängen, har vid något tillfälle tittat på andra husägare och undrat hur de vet så mycket om vatten, avlopp, golvläggning, tapetsering mm mm. Mer än en gång tänker man att de måste ha jättekontaktnät av vänner och bekanta som är hantverkare. Själv känner man sig hopplöst inkompetent och varje gång något går på tok, ringer man efter en hantverkare och betalar sura pengar.
Nu ska vi avslöja en hemlighet. De flesta har inga jättekontaktnät av hantverkare och de har kanske inga jättestora kunskaper heller. Det de däremot har gjort, är att de har gått upp en nivå i husägarskapet. Den nivån inkluderar Google, steg för steg-instruktioner och viljan att lösa mindre problem utan att betala en smärre förmögenhet.
Vi har definitivt nått den nivån. Förut var vi livrädda för att rodda i VVS-problem oavsett hur simpla de var. Numera vågar vi ge oss på de enklare VVS-problemen och Google är vår vän.
I den ena toaletten, har det runnit vatten en tid. Man tycker att det inte är så farligt, tills man får vattenräkningen. Det är då man inser att det blir pengar av det, till synes, minimala läckaget. Lägg till att det slamrar i vattenrören, varje gång toaletten tvingas fylla upp klosetten. Lägg slutligen till ett högt gnisslande ljud i sluttampen av den påfyllningen och det är hög tid att åtgärda problemet!
Googlade problematiken och hittade ett antal artiklar och steg för steg-guider. Fastnade för denna. Efter det var det dags att undersöka hur det såg ut och igenkalkat var svaret på den frågan. Dessutom var pryttlarna i klosetten inte i närheten av att se ut som i någon av guiderna. Det löste sig dock efter lite klurande. Det var precis det fel som vi misstänkt, en packning som hade passerat bäst före datum med råge.
När vi ändå var i farten kollade vi den andra toaletten också. Det är en Ifö och här stämde allt och var betydligt mer lättlöst. Även här var packningen långt förbi bäst före-datum. Här fanns ett informationskort med artikelnummer på systemet i klosetten och artikelnummer på packningen. Det blev att dra iväg för att hitta reservdelar!
Optimera hade packning till Ifö-toaletten. Tyvärr hade de inga reservdelar alls till den andra toaletten av märket Ido. Vi fick reda på, av personalen, att det var ett äldre märke som inte såldes i någon större skala och de höll inte längre med delar till det.
Det blev till att bege sig till nästa ställe, K-Rauta. Där hittade vi packning till Ido-toaletten. Skönt när man slipper kolla på ställe efter ställe. Efter det blev det till att styra hemåt igen och ta itu med toaletterna. Nu när vi hade monterat isär och satt ihop en gång tidigare, gick det väldigt snabbt att ta isär, skrubba och skrapa bort kalkavlagringar, byta packning och montera ihop allt igen.
Vi var grymt stolta när vi vred på vattnet igen och konstaterade att det inte längre rann vatten ner i toalettskålen på någon av toaletterna. Ordentlig rengöring fick avsluta projektet och nu njuter vi av tystnaden. Det har inte slamrat i rören och det höga gnisselljudet har inte heller hörts.
Man kan mer än man tror! Man ska bara våga prova!
Nu ska vi avslöja en hemlighet. De flesta har inga jättekontaktnät av hantverkare och de har kanske inga jättestora kunskaper heller. Det de däremot har gjort, är att de har gått upp en nivå i husägarskapet. Den nivån inkluderar Google, steg för steg-instruktioner och viljan att lösa mindre problem utan att betala en smärre förmögenhet.
Vi har definitivt nått den nivån. Förut var vi livrädda för att rodda i VVS-problem oavsett hur simpla de var. Numera vågar vi ge oss på de enklare VVS-problemen och Google är vår vän.
I den ena toaletten, har det runnit vatten en tid. Man tycker att det inte är så farligt, tills man får vattenräkningen. Det är då man inser att det blir pengar av det, till synes, minimala läckaget. Lägg till att det slamrar i vattenrören, varje gång toaletten tvingas fylla upp klosetten. Lägg slutligen till ett högt gnisslande ljud i sluttampen av den påfyllningen och det är hög tid att åtgärda problemet!
Googlade problematiken och hittade ett antal artiklar och steg för steg-guider. Fastnade för denna. Efter det var det dags att undersöka hur det såg ut och igenkalkat var svaret på den frågan. Dessutom var pryttlarna i klosetten inte i närheten av att se ut som i någon av guiderna. Det löste sig dock efter lite klurande. Det var precis det fel som vi misstänkt, en packning som hade passerat bäst före datum med råge.
När vi ändå var i farten kollade vi den andra toaletten också. Det är en Ifö och här stämde allt och var betydligt mer lättlöst. Även här var packningen långt förbi bäst före-datum. Här fanns ett informationskort med artikelnummer på systemet i klosetten och artikelnummer på packningen. Det blev att dra iväg för att hitta reservdelar!
Optimera hade packning till Ifö-toaletten. Tyvärr hade de inga reservdelar alls till den andra toaletten av märket Ido. Vi fick reda på, av personalen, att det var ett äldre märke som inte såldes i någon större skala och de höll inte längre med delar till det.
Det blev till att bege sig till nästa ställe, K-Rauta. Där hittade vi packning till Ido-toaletten. Skönt när man slipper kolla på ställe efter ställe. Efter det blev det till att styra hemåt igen och ta itu med toaletterna. Nu när vi hade monterat isär och satt ihop en gång tidigare, gick det väldigt snabbt att ta isär, skrubba och skrapa bort kalkavlagringar, byta packning och montera ihop allt igen.
Vi var grymt stolta när vi vred på vattnet igen och konstaterade att det inte längre rann vatten ner i toalettskålen på någon av toaletterna. Ordentlig rengöring fick avsluta projektet och nu njuter vi av tystnaden. Det har inte slamrat i rören och det höga gnisselljudet har inte heller hörts.
Man kan mer än man tror! Man ska bara våga prova!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


