Helt fel ände

Att pynta och fluffa är väl egentligen det sista man ska göra när det finns tusen andra, betydligt mer viktiga arbetsuppgifter men S kunde inte låta bli att fixa till lite på infarten.

Före såg det ut såhär:

När S var klar såg det lite hemtrevligare ut:

Fina hinkar på trappan till ytterdörren:Hemska saker på väggen, bortplockade:Fin kruka vid dörren till grovköket:

Första projektet

Var egentligen inte så mycket ett projekt. Det fanns inget som hindrade hunden från att knata in till grannen. Det fanns något tragiskt som skulle likna en häck och markera tomtgräns. Första staketsamtalet med grannen bekräftade att det staket som de hade påbörjat uppe vid infarten, skulle fullföljas, när de hade byggt klart sitt hus dvs...

Jaha, inte sjutton vill man lägga dyra pengar på ett staket som inte kommer behövas om ett år eller två. Lösningen blev plastade armeringsjärnsstolpar och 25m billigt nät som var hyfsat diskret men ändå höll en nyfiken hund inne på tomten. Sagt och gjort, staket inhandlades och vi begav oss till huset för att montera. Väldig tur att förra ägarna hade lämnat trädgårdsredskap för det visade sig att vi fick röja lite växtlighet först...

Brännässlor som var höga och ihopvävda med slingerväxter, det tog en liten stund att få bort eländet men till slut kunde vi börja montera staketet. Får väl tillägga att det gjordes på frihand. Det blev hyfsat rakt, det till trots.

Så hamnade vi här.

Egentligen hade vi inte tänkt köpa hus. Vi hade bara tröttnat på vår hyresrätt i stan och funderade till en början att hyra något annat. Det var S som satt och surfade på hemnet och hittade ett litet hus vars månadskostnad inte skulle överstiga vad det kostade att hyra. Huset var sålt när vi väl fick tag i mäklaren.

Månaderna gick, tanken på eget hus fick rot och många husannonser granskades. Vi tog bilen och körde runt i alla stadens områden, kringliggande byar utanför, diskuterade för och nackdelar och bestämde oss för ungefär var vi ville bo. En dag låg huset med H på annons och vi bestämde oss för att titta. Hela vägen dit intalade vi oss att vi skulle vara kritiska och beredda på att vända huset ryggen om det inte föll oss i smaken - det föll i smaken, efter knappa 5 minuter och det kritiska tänkandet... Jämför vi oss med vissa av spekulanterna på visningen så var vi nog högst okritiska!

Budgivningen var enligt mäklaren, snabbt avklarad. Enligt oss var den en lång och utdragen tortyr där vi slutligen stod som vinnare. Vi hade köpt vårt hus vid havet!